Pingviner och Lemairekanalen

26 november
Verkar som att de flesta i GP/Polarquest -gruppen konsekvent missar ”Earlybird coffee” i panoramaloungen. Serveras varje morgon kl 06.00 ihop med wienerbröd om man så önskar. Idag har vinden tilltagit och under frukosten regnar det. Det ropas i högtalarna åt klättrarna att göra sig redo och snart ser vi dom påklädda med hjälmar, isyxor och spikskor. Det är glacicärklättring på programmet. Vi andra som tycker att landstigning räcker som äventyr körs in till Plénau Island. Vi fäller upp våra huvor så enbart ögonen syns. Sen går vi på rad som gula pingviner och följer de röda flaggorna. 5 meter från pingvinerna är det som gäller om inte pingvinerna självmant kommer närmare. Här finns flera gentoo-kolonier. Många har grävt gropar i snön och ligger och ruvar. Bara huvudet sticker upp. Även här sitter labbar och väntar på pingvinägg till frukost. Vi väljer den lite svårare vägen upp till toppen av ett berg. Vi pulsar i djup snö och ibland åker hela benet igenom. På toppen blåser det rejält och vi snörper hättorna än hårdare runt ansiktet. Härifrån syns pingvinerna som små svarta prickar mot den vita snön. Vi har fin utsikt över en ”isbergs-kyrkogård” där isberg i alla former har strandat. Man kan lätt föreställa sig vilken makalös utsikt det är från denna plats vid god sikt.

Gentoopingvinpar

Gentoopingvinpar

Blöta återvänder vi till Ocean Nova. Vi är nu vana zodiacåkare, vet åt vilket håll man svänger över benen och vi vet vad ”The sailors grip” innebär. Kaptenen ändrar nu kurs och vi fortsätter norrut . I vår passage genom Lemairekanalen får vi uppleva ett snöras från ett högt berg på vår babordssida. Plötsligt släpper snön från toppen och rasar ner för bergssidan ner i havet. Ett stort moln av snö träffar båten och en kort stund ser vi inte ut genom rutorna. Naturen är mäktig här.

Nästa stopp är Port Lockroy 64° 49’ S, 63° 30’ W vars namn härstammar från en fransk politiker – Edouard Lockroy som såg till att ”The French Antarctic Exploration” fick statligt stöd i början av 1900 talet. Idag finns här ett museum och på ön häckar pingviner och skarvar i mängder. Vi går runt på ön, sätter oss ibland och fascineras av pingvinernas vardag. Bon byggs upp av små stenar och många pingviner tycker det är enklare att stjäla stenar till det egna boet av grannen än att själv gå och leta upp stenar. Troligtvis har vi alla redan nu närmare tusen bilder på pingviner. Vinden ökar och vi ger oss tillbaka till Ocean Nova. Väl ombord ges instruktioner till de som skall övernatta på Antarktis- i sovsäck med vindskydd. Ingen i vår grupp känner sig lockad av detta. Vi nöjer oss med en varm dusch och en god middag i matsalen. Efter middagen samlas vi i biblioteket och njuter av Pärs och Brutus bilder. Ännu en fantastisk dag går mot sitt slut. Klockan är snart midnatt men fortfarande är det ljust även om molnen ligger lågt.  

Brutus Östling

Skarvar häckar i Port Lockroy. Foto: Brutus Östling

3 svar to “Pingviner och Lemairekanalen”

  1. Gerd och Anders Thölén Says:

    Läser med stort intresse den stimulerande resebeskrivningen från ett storslaget Antarktis. Det känns nästan som vi är med och precisa positionsangivelser hjälper till.
    Fantastiska bilder!!
    Gerd och Anders Thölén

  2. Arne Wallgren Says:

    Spännande möjligheter. Undrar om jag inte skulle ha velat övernatta på antarktis utomhus om tillfälle hade givits under vår resa för ett år sedan.

  3. Barnbarnen Alfredsson Says:

    Spännande att följa mormor Sibyllas resa. Härliga bilder!
    Vi hade dock räknat med att hon skulle övernatta utomhus.

    Hälsar Lisa & Daniel

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: