30 juni – Isbjörnsspår

Dimman låg tät i Bellsund när vi vaknade. Det tog ett tag innan jag insåg var jag var. Jaa, just det, jag är i hytt 314 med min kamrat Jonas Sundqvist som är guide på PolarQuest och på Svalbard. Under natten hade manskapet på M/S Quest styrt henne söderut. Man skulle lika gärna kunnat tro att vi vore i Karibien om det inte vore för att dimman stundom lättade och man kunde skymta de snöfyllda rännorna på de omkringliggande bergen och att vattentemperaturen låg strax ovanför nollstrecket. Lite senare när vi hade klätt på oss och gjort oss redo för en mastodontfrukost så började det dessutom att snöa. Det är så underbart med väder! Det är så uppfriskande och stärkande i fjällen sjöng jag glatt! Det är svårt att tro att man för några dagar sedan paddlade fram i vackra Göteborg i trettiogradig värme. Det är dags att gå i land med Zodiakerna basunerade vår expeditionsledare Adam Rheborg i högtalarsystemet på båten. Men som alltid innan något nytt ska praktiseras för deltagarna på båten så ska teorin gås igenom och säkerhetsbestämmelserna och rutinerna programmeras in i vårt medvetande. Adam föreläste om hur vi tar oss i och ur gummibåtarna som enligt hans förklaring är några riktiga tuffingar. De går bra även i hård sjö och de tål mycket stryk både från små isklumpar och annat som ligger i vattnet. Alltså inte den typ av gummibåtar man är van från när man var 7 år och som fick punktering så fort man yttrade ordet hål!

Vi kunde inte ha fått en bättre start än det vi hade denna morgon. Det var snö som kom från sidan i ca: 18 m/s och det var både blött och aningen kyligt. Med en sådan start kan allt bara bli bättre! Vi gick iland på Ahlstrandshalvön som mest påminner om en gigantisk sandstrand. Bara det att  gruskornen är mellan 1 till 5 cm stora då de är stenar! Vi såg inte mycket tillstymmelse till större djurliv men definitivt spår av ren, fåglar och att valfångst en gång bedrivits här. Tre gamla stora träbåtar från 30-talet låg upplagda på en strandkant som under denna tid användes för att fånga in vitval. Deras skoningslösa jakt på vitvalens eftertraktade skinn var så effektiv att den med så många andra valarter nästan utrotades. Metoden de använda var att när valar kom nära land och som alltid i stora flockar upp till hundra valar så rodde jägarna ut med stora nät och drev valen i på stranden där de sedan sköts. Allt blir så mycket mera verkligt när man står och håller i en båt som använts för denna jakt och man förstår både sorgen i att valar jagades så hårt men även den tidens människors jakt på pengar och strävan att få leva sina liv.  Någon val såg vi inte förutom någon gammal benkota, men vi såg en hel del fågelarter.

Svalbard 2009.jpg 016
Eftermiddagen tillbringades i Zodiakerna (gummibåtarna) när vi utforskade den fagra Recherchefjorden och dess tillhörande glaciär. Vi fick gissa avståndet från vår båt till glaciärkanten när vi närmade oss isbergen. Jag är ju tämligen van att vandra och klättra runt i fjällen och gissade 1,6 km, men tro om jag blev förvånad när kaptenen meddelade oss via vår radio att det var hela 2,7 km till glaciärkanten! Inte långt efteråt såg vi den första bearded seal eller storsäl som den heter på svenska. Det är lite lustigt. Denna säl har inget skägg trots att det engelska namnet antyder det, den har mustasch. Nåja kommenterar vi i båten, same same but different. Sälen, eller rättare sagt sälarna för två var de till antalet, måste ha haft det väldigt lustigt då de bara lekte med oss. Vi var fyra zodiaker med 50 pers totalt som satt som fågelholkar och spanande efter att försöka få en bild på sälarnas huvuden medan de dök upp på ett ställe (oftast bakom oss) och precis när vi skulle ta en bild så dök de ned och kom upp på ett annat några sekunder senare! Haha vad lustiga vi måste ha sett ut!

Svalbard 2009.jpg 003
Kort efter landstigningen så såg vi då äntligen första tecknet på att isbjörn kommer allt närmare oss. Vi såg spår som var lika stora som dasslock och även fågeln kustlabb som ofta cirkulerar runt isbjörnar då den lever på resterna från vad de fäller. Vi åkte sedan tillbaka till båten och avnjöt
återigen en underbar middag. Kort därefter gav jag under en föreläsning tips och idéer till hur vi kan få bättre bilder och undvika semester frustrationen ”varför blev inte bilden så som jag såg och upplevde naturen!”.

Svalbard 2009.jpg 012
Det är dags att gå och lägga sig det är dags och sova, speciellt efter att jag idag sprungit upp och ned i en 3,5 m hög trapp i en timme för att få någon konditionsträning! På frågan varför och för att uppnå vadå så får ni nog läsa morgondagens blogg!

Kram på er från gänget och mig Fredrik Sträng

2 svar to “30 juni – Isbjörnsspår”

  1. Ingrid Thorén Says:

    Vad kul, ikväll kom jag äntligen in på Fredriks blogg. Dessförinnan hade jag kollat väderprognoserna för Svalbard. Till min glädje såg jag, att det imorgon blir solsken och varmt. Hoppas det stämmer. Jag hoppas också att det skall dyka upp en isbjörn – på behörigt avstånd – och även andra djur. Hälsa min man, Kaj, så mycket.
    Många hälsningar
    Ingrid Thorén

  2. Ann-Mari Andersson Says:

    Tur att ni är där så att djuren får något kul att titta på🙂
    Det ser väldigt vackert ut och man börjar nästan längta efter snö (aldrig blir man nöjd). Här har det varit sol och över 30 grader varmt i mer än en vecka. Rejäla åskväder, speciellt över Skara där Julahusets tak rasade in och alla källare blev vattenfyllda.
    Njut av er fina resa och hälsa min syster Ingvor!

    Varma hälsningar
    Ann-Mari Andersson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: