På tur med M/S Origo

Måndag 22 juni
Longyearbyen – Oslo

I tidig morgon väcktes vi av Morten för att äta en lätt frukost innan vi begav oss till flygplatsen för att börja vår resa hem. Det är med en viss sorg man lämnar ett plats som denna, men Svalbard finns kvar för att återvändas till. Man får inte glömma när man har en stressig dag att stanna upp och tänka tillbaka, till stillheten i packisen där stormfågeln följer oss, till Raudfjordens glaciär där silvertärnerna dyker. Minnet av storheten kommer alltid att finnas kvar.

//Charlotte
Söndag 21 juni
Alkhornet – Skansbukta – Longyearbyen

Blå himmel och stilla hav! Det är andäktigt vacker som fastnar på näthinnan. Tidig morgon närmare vi oss Trygghamna efter 117 nautisca mil. Vi tar oss in till Alkhornet som sjuder av liv. Här är symbios mellan fågel och djur, marken är välgödslad och växtligheten riklig för arktisk. Vi möter renar, polarräv och ett fantastiskt fågelliv. I uppvindarna seglar tretåig mås och längst med berget häckar spetsbergs gåsen. Vi vandrar upp mot bergskammen och slår oss ned. Här stoppar vi näsan i marken och kan inte låta bli att bli förundrad över de vackra arktiska blommor som strävsamt lyser upp den annars så karga berggrunden. Vi vandrar vidare men kan inte motstå att slå oss ned ännu en gång för att bara njuta av världen som rör sig runt omkring oss. Vyerna, den värmande solen och stillheten som råder!

Tidvattnet har kommit in, det var tydligt när våra gummibåtar lämnat stranden och rörde sig med vågorna, tack för bra ankarlinor får vi säga när vi utan problem kunde hala in våra zodiaks för att ta oss tillbaka för lunch. En välgörande lunch gjorde att Morten bestämde sig för att göra ytterligare en landstigning i den så vackra Skansbukta. Vi var inte ledsna för det utan hoppade lättsamt ned i zodiaken utan att ens tänka, det märks att våra sjöben är på plats och stegen från fartyget känns inte särskilt besvärlig.

Skansbukta i yttre Billefjorden ligger gott skyddat från vinden, vilket vi kunde känna när vi strövande runt på stranden och längst fjället. Här var perfekt att kasta pannkaka och söka fossiler. På stranden fann vi rester en svunnen gruvdriftverksamhet för gips och längst med backen upp mot bergskammen var en gyllene skatt av flora som trivs gott i detta relativa varma klimat i inre isfjorden. Några av oss begav sig som bergsgetter upp mot den begynnande bergsmassivet andra vandrade runt bland kulturminnen och vi alla njöt i stor drag. För att förgylla dagen extra så bestämde sig Ann-Sofie och Lotta att hoppa i det så uppfriskande ishavet och uppfriskande var det!

Nu väntades oss en fint uppdukad matsal och Kaptensmiddag. Kapten och Maskinist kom uppklädda kvällen till ära. Morten och Kapten gav oss ett avskedstal på det sätt de endast kan göra. Att vi sedan fick reda på hur mycket god mat vi lyckades få i oss var ju en intressant eller vad säger ni? Ett bildspel över den tid som varit avslutade middagen och man blir förundrad över vad vi hunnit uppleva under denna tid. Dagarna har avlöst varandra och vi har upplevt Svalbard alla olika sidor från snöstorm till den mildaste vårdag, vi har upplevt orolig sjö till det magiska stiltje, vi har sett en skymt av den arktiska konungen, mött valross, storsäl och ringsäl, vi har mött polarområdets fåglar och blummar och inte förglömma den så efterlängtade isen. Med detta lämnade vi vår skyddade vik och seglade in mot Longyearbyen.

//Charlotte
Lördag 20 juni
Raudfjorden – Virgohamna – Amsterdamöya

Sovmorgon, men vem kunde sova när Arktis bjuder på en klarblå himmel och stilla vatten! Vi har vaknat i en dröm, men känner samtidigt en spänning som vittnar om realiteten! Vi ska söka isbjörn som aldrig förr!

Vi går in mot Raudfjorden i ett stilla hav, en obeskrivlig omgivning som är så storslagen, Origo kör med kraft in i isen och blir sittandes. Omgiven av is ser valross och storsäl och runt oss och på isen landar stormfåglar. Vi backar ur isen och stävar längst med fjordstranden mot Hamiltonbukta. Thor som sedan länge har placerat sig i björntunnan för att få den bästa möjliga utsikten ropar ned att han har sett en gulaktig ton vid strandkanten. Hjärtat börjar genast slå snabbare och vi spanar intensivt in mot strandkanten, att det slutade med att det var en sten är ett senare konstaterande. Nu mot historiska vingslag, att besöka Andrés  startpunkt för Nordpolen expeditionen 1897. I zodiaken tog vi oss fram till Virgohamna på Dansköya. Efter lite betänksamheter om vi skulle lyckas ta oss iland över den snöklädda strandremsan så stod vi slutligen och blickade ut från platsen där André, Fraenkel samt Strindberg seglade iväg mot sitt ovissa öde. Det var inte förrän 1930 det vill säga 33 år senare som äventyrarnas kvarlevor uppdagades på Svalbard nordostligast ö ”Vitön”. Morten berättade om detta tragiska äventyr och livsöde och man kan bara ana den känsla som befann sig när Örnen seglat ut.

Vi fortsatt vidare med våra för ändamålet perfekta farkoster.  Där plötsligt fick Ewy syn på två betar som stack upp bakom ett isflak, vi fick nu möta den mest avslappnade valross! Den gav oss en härlig upplevelse i att klia sig och bara vara! Amsterdamöya vårt nästa mål vittnade om valfångsthistoria med ett antal söndervittrade späckugnar. Grönlandsvalen hade varit ett mycket populärt byte. Den är nämligen långsam och därför lätt att komma ikapp och harpunera. Dessutom flyter den när den är död, så det blev lättare för jägarna att ta hand om fångsten. De nordliga rätvalarna är idag de mest hotade av de stora valarna.

Nu var det dags att stäva söderut längst med Albert den förstes Land och vidare längst med Oscar den  andres land, vi hade många sjömil framför oss . Efter kvällens smakrika lammfilé så följde vi ännu några timmar kuststräckan genom kikarens lins, för vem vet vad som finns därute…

//Charlotte
Midsommar 19 juni
Packisen – Bjørnfjorden i Smeerenburgfjorden

In i packisen!
Här är vi nu 80 grader nord, det är midsommar och vi är omgivna av is.  Färger skiftar i  grå toner mot den vita isen. Fartyget går om vart annat genom och om vart annat runt den drivande isen. Vi ser storsäl och ringsäl och spanar ut mot horisonten med förhoppning av att se kungen av arktisk, isbjörnen.  Vi är på 80. 05 grader nord och vi ger oss ut på en zodiak kryss runt isflaken, vi ser en valrosshona med unge på avstånd. De glider ner i vattnet långt innan vi kommer i närheten.  Vi sätter ihop våra två gummibåtar och Thor berättar om packisen som omger oss, han berättar att isen vi ser är ung is, endast 1 år gammal, däremellan såg vi flerårig is som är betydligt tjockare och mer hållbar.  Thor berättade vidare om fångstmän som blivit överraskade av tidiga isförhållanden och fastnat i området där vi nu var utan riktig proviant, detta är livsöden av många modiga män och tyvärr i många fall tragiska sådana. Sedan var det dags att ge Stephan en överraskning, tänk att gå på ett isflak i Arktis 80 grader nord, det är en magisk upplevelse och måste upplevas för att riktigt förstås! Morten fann ett isflak som passade syftet och tro Stephans förvånade min när han ombads att ta steget från gummibåten till isflaket! Vi lämnar Norske banken och beger oss genom isen vidare till  Smeerenburgfjorden. Här får vi ännu en gång kontakt med valrossar, det blir en fantastisk kväll! Vi tar en zodiac kryss och upplever  Smeerenburgbreen  genom att stänga av motorer och bara lyssna, det är silvertärnor och spetsbergsgrisslor runt om oss! Solen bryter fram och lyser upp en klar blå färg i isen! Det är nästan svårt att lämna denna vackra stund men nu vankas midsommar middag och glad sång! Detta var en midsommar vi sent kommer att glömma!

//Charlotte
Torsdag 18 juni
Ny Ålesund – Kongsbreen – Kongshamaren

Vi lyckades!!
Vi tog oss igenom Forlandsundet under natten, trots isen som vägrat släppa taget, vi hade därför sluppit den brytande sjön som hade väntat oss på utsida av Prins Karls Forland. Därav vaknade vi utvilade efter en lugn natt och låg nu till kai i Ny Ålesund. Strålande blå himmel möttes oss när vi efter en liten sovmorgon tog oss till den väntande frukosten.   Detta är världens nordliga samhälle, en forskarby med ett historisk förflutet. Thor tog oss på en guidad tur just i denna historiska eskapad! Amundsen, Scott och Nobile! Det finns många spännande berättelser ur polarhistorian som möter oss här!

Lunchen, dagen (torsdag) till ära var ärtsoppa med punsch och varför inte njuta av lunch på däck när man har en sådan strålande dag.  En av dessa stunder i livet som man alltid minns, kanske inte just ärtsoppan men de skiftande färgerna, de spetsiga bergen, den klara luften och vetskapen om att man är mycket nära vår världs nordligaste punkt!

Vi lämnade Ny Ålesund och tog oss vidare för att göra en zodiak tur vid Kongsbreen!  Hvittruten, tobisgrisslor och inte minst arktiska tärnan förgyllde vår tillvaro i en blixtrande klar omgivning. Vi stävade norrut och fick en uppvisning av hur kapten säkert hanterade fartyget när vi gick in mot fågelklippan vid Kongshamaren där såg vi till vår glädje lunnefågel med sin färgstarka näbb.

//Charlotte

Onsdag 17 juni
Kapp Toscana – Midterhuken (Gåsberget) – Poolepynten

Tidig morgon, väl utvilade efter en lugn natt! Vi var nu på god väg i nordlig riktning och hade nått Kapp Toscana i Bourboun bukten. Vid landstigning fick vi uppleva hur en historisk fångstation lämnat sina spår. Här hade Beluga valen (Hvitvalen) blivit slaktade i massantal. Det vittnade stranden om klädd med högvis av skelett av just belugan.  Deras viloplats var dock vacker, en lugn bukt omgiven av höga berg, vårt besök kryddades av ett par brednäbbade simsnäpppor. Vi delade upp oss i en zodiak grupp samt en vandringsgrupp och begav oss ut på exkursion. Vi hade tur och såg både ren, polarräv och den skönsjungande snösparven.

Vi flyttade oss vidare med Origo och kom fram till Midterhukfjellet, vilken vacker plats! Plats i våra utomordentliga zodiaks så for vi mot de branta fågelklipporna, ett sorl av fågelläten mötte oss, häckande sill, tobis och spetsbergsgrisslor, tretåig mås övervakades av hvittrutens hungriga ögon. Det var en mäktig upplevelse! Nu var vi hungriga och lasagnen smakade utmärkt till lunch. 65 sjömil vidare i en så kallad död sjö, vågor som slog från båda håll så kom vi fram till Poolepynten.   Spända över om valrosskolonin skulle vara kvar efter vind och is hade påverkat landområdet den senaste veckan. Tro allas glädje då de första valrossarna började ta sig upp på land samtidigt som vi närmade oss, vilken tur vi har!!

Det var en magisk kväll, en välkomstkommitté mötte oss av nyfikna valrossar, praktexempel på runda svängar tusen kilo.  Vi hade en obeskrivlig landstigning där valrossarna lät oss vara med och uppleva en del av deras tillvaro, vältrande och knuffande såg de ut att trivas bra! Vi tog oss tillbaka till fartyget lite frusna men så lyckliga och nöjda, samtidigt som regnbågens skiftande ljus syntes på himlen.

//Charlotte
Tisdag16 juni
Hyttevika – Brepollen

Denna natt lär vi komma ihåg! Vinden ven och Origo rullade, i ruffen gungade vi fram och tillbaka i en fantastisk känsla av att havet har sitt eget liv. Det var ett glatt gäng som möttes upp till frukost, känslan över att det är början av ett storslaget äventyr fick oss alla på gott humör! Morten gav information dagsplanen, vi hade kommit fram till Hyttevika, en plats man inte når om man inte går med så grundgående fartyg som ex Origo.  Efter rekommendationer från de erfarna så tog vi på oss lager på lager och ytterligare ett lager för att slutligen lägga på vår flytväst. Som små ankor vankade vi sedan ned till stegen mot gummibåten.

En fantastisk landstigning vid Hyttevika, speciellt var det att Thor hade bott på denna plats för många år sedan för att märka den vitkindade gåsen som då var en mycket liten population. Detta är idag en framgångsaga och idag är populationen mycket stark. Det var dock inte gåsen som vi skulle få  uppleva idag utan Alkekung och de i miljontals! Vi klättra upp på de gräsbevuxna stenrösen och slog oss till ro, det var inte lång tid förrän Alkekungar fann sig och slog sig ned runt om oss. Ljudnivån samt vindslag av grupper av 100 som flög över oss var enormt! Mitt i allt så dök två små polarrävar upp nyfikna på vilka vi var och nedanför oss strövade några betande renar. Vilken fantastisk morgon!

Efter en god lunch så berättade Morten att vi skulle ta oss till Gnålodden och vidare till Hornsund men det tog inte lång tid förrän planen var ändrad! Isbjörn hade varit synlig vid östra Burgebukta. Vi tog genast kurs dithän! In i isen tog vi oss, brakande och knakande och där… mot iskanten låg den! En gulaktig skepnad mot snön…. Visst är den en isbjörn, när den lyfte huvudet  så var det inte längre någon tvekan. Vår första isbjörn hade skådats!!!

Kvällen avslutades inkörda i Brepollen  fjordis , där lättade snöfallet och runt oss öppnades en förtrollande värld av is och snöklädda berg.

//Charlotte
Måndag 15 juni
Longyearbyen – Barentsburg

Longyearbyen,   vi vaknar  i denna nordliga by som fått sitt namn av  John Munro Longyear , pionjär  till  kolgruva samhället med start 1906. Han var en amerikans affärsman som insåg möjligheterna med lukrativ kolgruva verksamhet på Svalbard.  Gruvnäringen är ännu en dag en av Svalbards huvudnäringar tillsammans med turism samt forskning. Efter en välgörande frukost var det dags att utforska byn som i stort utgörs av en lång gata från Radisson Polar Hotel till Nybyen kantad av små butiker, här finner man det mest nödvändiga för att vara i arktiskt klimat.

Över oss låg tunga moln och gjorde vyerna desto mer dramatiska, en stark nordostlig vind gjorde att gången blev lätt påskyndad.   Efter en god lunch vandrade vi ned till Longyearbyen Arktiska museum. En utställning om Svalbard som ger en gedigen bakgrund om Svalbards historia, i både gruvans betydelse samt den stora fångmanna tiden.

Nu var det dags att stiga på vårt hem för den kommande veckan, fartyget M/S Origo låg förtöjt vid Kol kaia i väntan på oss. M/S Origo byggdes 1955 då hon gick som ett av sjöfartsverket lotsdistriktsfartyg. Hon är sedermera ombyggd till det lilla expeditionsfartyg som  hon är idag.Så var vi på väg, vinden låg på och vi gick med god fart från Longyearbyen. Vi stävade mot Barentsburg men ett litet sidospår till Ymerbukta för att söka valrossar som en fågel hade viskat skulle finnas i området. De gick dock inte att finna.

Efter Slavas guidade tur i Barentsburg och en avslutande vodka på Barentsburg hotel så var det inga problem att gå till sängs.

//Charlotte

Söndag 14 juni
Longyearbyen

Strålande vacker kväll i Longyearbyen! Utanför flygplatsen passade vitval på att visa sig lagom till att flyget SK 4476 gick ned för landning! Svalbards ren betade längst strandkanten.  Förväntansfulla är vi som ska ut på expedition i detta högarktiska område, det är en fantastisk känsla att gå ut 78 grader nord och känna en sval vind men fortfarande värmande sol, klockan är ju faktiskt midnatt, land av midnattssol!

//Charlotte

Ett svar to “På tur med M/S Origo”

  1. EmpalKal Says:

    Perfect!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: